En zon är en yta där skogstyp, fukt, lutning och väder samtidigt ser bra ut. Den är inte ett löfte om fynd. Mykel vet inte om någon plockat där i morse, om ett rådjur trampat ner mossan eller om just den här backen är din grannes hemliga ställe sedan sjuttiotalet.

Använd färgerna för att välja var du börjar. En zon med toppförhållanden är värd en omväg, en med svaga förhållanden kan fortfarande överraska – särskilt om du redan vet att marken brukar ge. Väl på plats: lita mer på det du ser än på det kartan säger.

Gå långsamt genom zonen och lägg märke till hur marken ändrar sig. Ofta sitter svampen i en del av ytan – där mossan är tjockare eller där sluttningen vänder – och inte jämnt utspridd.

Och blir det tomt, rapportera gärna det. En tom sökning är inte en misslyckad tur – den hjälper Mykel att förstå var förutsättningarna på kartan inte räckte hela vägen. Det är värdefull kunskap, även om korgen mest innehåller kaffe och barr.